Denna anläggning är även den nedlagd sedan länge. Plombering skedde sommaren 2006 och har sedan dess sakta fallit i glömska. Ända tills nu då chansen att besöka den plötsligt dök upp. Den påminner en hel del om anläggningen jag besökt tidigare i länken ovan, men skiljer sig något från den vad gäller utformning av stötvågsskydd m.m. Jag delar här med mig av några bilder från besöket.
Inslaget med den tidigare plomberingen. Många känner säkert igen sig. Rälsen är sedan länge borta, precis som maskeringsnäten.
En av de stora portarna med sten som skyddade mot såväl sprängverkan som mot tryckvågor. Enligt uppgifter som finns ska en port som denna klara trycket från en 500-kilosladdning.
Från porten och inåt. Alla elinstallationer monterades ner vid plomberingen. Kvar finns endast urberg, naken betong och en påtaglig känsla av det kalla kriget.
Taget utåt från andra sidan gångkajen som skymtar längst in till vänster på föregående bild.
Här låg rälsen som vagnarna stod på. Elen kopplades via plintar i taket.
Mot den före detta plomberingen, taget från insidan. En av stenportarna skymtar till vänster i bild.
Då - varmt, högljutt och full aktivitet. Nu - tystnad och kompakt mörker.
Drygt 120 meter tunnel rakt in i urberget. Utgången längst bort i bild.
Det var roligt att få se denna UL inifrån. Något jag aldrig trodde att jag skulle få göra sist jag besökte platsen och konstaterade att det var stängt, för alltid som jag då trodde. Snart ska denna UL åter glömmas bort då den ska förslutas för gott. Minnen från en tid som flytt finns dock kvar.
Stort tack till Kristian för tipset och det trevliga resesällskapet.
